Hotbilden mot Sverige ökar

Underrättelsehotet mot Sverige är mer omfattande än på många uppger Klas Friberg, chef på  Säkerhetspolisen. Den tekniska utvecklingen har gjort statliga aktörers cyberinhämtning mer avancerad och underrättelsehotet mot Sverige är också ett säkerhetshot.

- Både statlig verksamhet och det privata näringslivet måste kunna behålla sina hemligheter för att skydda sin verksamhet. För att hantera underrättelsehotet och gråzonshotet måste hela samhället förbättra skyddet. Det finns idag ett gap mellan hot och säkerhet i Sverige som ökar varje dag, och som vi gemensamt måste täppa till, säger Kennet Alexandersson, senior analytiker kontraspionage, Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisen bedömer att sårbarheter och skyddsvärden inte kommer att minsta i omfattning, eller att statliga aktörers aktivitet kommer att avta. Hotet från främmande makts säkerhetstjänster har ökat och är mer omfattande nu än på flera år. Antalet skyddsvärden kommer att öka, t.ex som en effekt av den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Med detta följer även antalet sårbarheter som ytterligare ökas av den tekniska utvecklingen.

De elektroniska angreppen har under senare år ökat och blivit alltmer avancerade. Situationen för med sig att vi måste minska våra sårbarheter, vilket är en fråga för hela samhället. I dagsläget blir gapet mellan hot och säkerhet större för var dag. Säkerhetsskyddet måste få kosta pengar, men vi konstaterar också att de som är duktiga på detta får en konkurrensfördel, konstaterar Klas Friberg, Chef Säkerhetspolisen. 

 

Fortsätt läsningen i Säkerhetspolisen årsbok 2018.